Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 1,5 procent

Stigande energi- och råvarupriser bidrar också till högre inflation. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver behöver reporäntan gradvis höjas. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,5 procent. Reporäntan bedöms också behöva höjas i något snabbare takt framöver.

Balans i ekonomin förutsätter fortsatta räntehöjningar
Styrkan i den svenska ekonomin håller i sig samtidigt som arbetsmarknadsläget stadigt förbättras. Exporten ökar liksom investeringarna och hushållens kon-sumtion. Tillväxten i världsekonomin är sammantaget också god och utsikterna i USA har ljusnat något. Utvecklingen i Europa är fortfarande osäker till följd av de statsfinansiella problemen i flera europeiska länder. Förutsättningarna är som helhet goda för en fortsatt hög tillväxt i Sverige.

Tillväxten i omvärlden bidrar till stigande priser på energi och råvaror. De högre priserna driver tillfälligt upp inflationen i Sverige, men de förväntas också indirekt fortsätta att påverka inflationstrycket under hela prognosperioden. Samtidigt är den underliggande inflationen låg till följd av den starka kronkursen och det låga inhemska kostnadstrycket. Det väntas dock stiga i takt med att lönerna ökar snabbare och de lediga resurserna i ekonomin minskar. För att stabilisera inflationen nära målet på 2 procent och undvika ett för högt resursutnyttjande framöver behöver reporäntan gradvis höjas.

Riksbankens direktion har därför beslutat att höja reporäntan med 0,25 procent-enheter till 1,5 procent och justera upp prognosen för reporäntan i förhållande till prognosen i december. En gradvis stigande reporänta minskar risken för att obalanser byggs upp i den svenska ekonomin och kan också bidra till att hushållens upplåning utvecklas i en lugnare takt.

God tillväxt - men det finns risker
Som alltid bygger prognoserna för ekonomin och penningpolitiken på den information som i dagsläget är känd och ny information framöver kan leda till att dessa prognoser ändras. Om inflationen i Sverige blir högre till följd av exempelvis högre energipriser i omvärlden eller starkare inhemsk efterfrågan kan penning-politiken behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten. Om å andra sidan produktiviteten förbättras oväntat snabbt eller kronan stärks ytterligare så att inflationen blir lägre än väntat, då kan räntan behöva höjas i en långsammare takt framöver.

www.riksbank.se
 

Av Björnen 15 feb 2011 10:20