Uppsats i konstvetenskap om konstförfalskningar och konstbrott

Den 30 maj lade hon fram en uppsats med titeln: Tema förfalskningar, aspekter på konst och kriminalitet i Sverige från år 1900 – tidigt 2000-tal, vid Konstveten-skapliga institutionen på Uppsala universitet.

- Näst efter handel med vapen och narkotika har konststölder blivit den mest lönande typen av brottslighet globalt sett.. Det finns ett stort intresse för svenska antikviteter och konstföremål utomlands. Det är svårt att gripa tjuvarna eftersom konstmarknaden och museerna är så dåligt övervakade av polisen. Det är svårt att få resurserna att räcka till att se över all handel som sker över nätet. Åtgärderna mot dessa typer av brott inom kultursfären måste förbättras, säger Maj.

 Maj Ringström tar i uppsatsen upp bland annat följande aspekter:

1. Polisen måste få ökade resurser, annars fortsätter konststölderna och konstförfalskningarna att öka. Nu har polisen bara ett fåtal personer i hela Sverige som arbetar med dessa typer av brott.

2. Det är bra med ökad information om problemen. Tidigare har flera museer haft utställningar med konstförfalskningar som tema. Det finns personer som ägnar sig åt att peka ut konstförfalskningar på nätet, så kallade Fake Busters. Det finns även internationella register över stulen konst. Detta minskar risken för att personer ska köpa stulna verk i god tro.

3. Museer, kyrkor och hembygdsgårdar bör höja säkerheten.

4. Man måste vara försiktig med intyg om tavlors äkthet. Det är nämligen en del experter som förfalskar sådana intyg för att tjäna pengar. Det finns flera fall med konst- och intygsförfalskare som omgivningen har haft fullt förtroende för, men som ingått i denna typ av brottslighet.

5. I uppsatsen tar hon fram några av de flitigast förfalskade konstnärerna. Listan omfattar namn som Albin Amelin, Carl Larsson, Bruno Liljefors, Bengt Lindström och Anders Zorn av svenska konstnärer.

Både i Stockholm och Uppsala har Bengt Lindströms tavlor blivit förfalskade vid ett flertal tillfällen. På 1990-talet blev flera kända Bruno Liljefors-tavlor stulna, under ett inbrott på Bruno Liljeforsmuseet i Österby bruk.

6. I dessa, som i andra brottssammanhang, finns ett stort mörkertal. Personer som blivit lurade anmäler det inte. Många tavlor från museer och institutioner är på drift utan det har upptäckts. Många människor har också blivit lurade utan att de vet om det.

7. Internationellt finns flera kända förfalskarnamn. I Sverige har vi inte haft kända förfalskare av riktigt lika stor dignitet som van Megeeren och de Hory med kanske ett undantag: Pontus Hultén.

Hultén som var chef för Moderna museet, är en av Sveriges mest namnkunniga konstförfalskare. I maj 2007, ett halvår efter hans död, uppdagades det att Pontus Hultén låtit tillverka och sålt en mängd falska Brillo-boxar av Andy Warhol. Historien betecknas idag som en jättelik konstsvindel. Han hade genom sina förfalskningar lurat till sig omkring åtta miljoner kr, berättar Maj.
 

Av Björnen 09 aug 2012 08:35