Nya botemedel med hjälp av Epigenetik

- Epigenetik kan vara ett av många sätt för att hitta nya lösningar, berättar Christofer Bäcklin som är doktorand i medicinsk bioinformatik på Akademiska sjukhuset.

- Det är 20 procent av barnen med leukemi som inte svarar på behandlingen. Det finns flera sjukdomar med liknande problem. Detta har inte bara genetiska orsaker, utan problemen är väldigt komplexa. Det gäller dels att hitta en gemensam nämnare för dessa barns medicinska problem, så att man kan få bukt med de allra svåraste fallen, men även att förbättra diagnosen av lättare fall, så att man kan ställa in en lagom stark behandling, fortsätter Christofer.

Cancerceller blir ofta resistenta mot läkemedel, men mekanismerna för hur det går till är inte kända. Det måste dock handla om att de antingen muteras eller reglerar sitt genuttryck på ett sätt som kan föras vidare när de delar sig. Mutationsteorin har dock bara haft begränsad framgång hittills. Christofers forskarlag arbetar med epigenetik för att komma ett steg på vägen och hitta en pusselbit till lösningen.

Epigenetik är den del av genetiken som behandlar ärftliga men reversibla förändringar i genuttryck eller fenotyp som är oberoende av förändringar i DNA-sekvensen. Prefixet epi kommer av grekiskans επί, vilket betyder på, och syftar till att förändringarna sker utanför själva DNA-sekvensen. DNA är som en ritning över kroppen. De epigenetiska mekanismerna hänger på metyl- eller acetylgrupper på DNA-spiralen, eller på proteinet som spiralen är lindad runt. Dessa sk grupper har en reglerande funktion.

I multicellulära organismer utvecklas flera olika celltyper som ger upphov till olika vävnader och organ. Denna differentiering till olika celltyper, sker genom att kroppen tystar ner ett DNA-område och gör det inaktivt. DNA är som en lång tråd. Kroppen packar ofta ihop delar av tråden och då kan den inte läsas av kroppen.

Detta sker olika på olika ställen i olika gener. Det är ett sätt för kroppen att skapa olika celltyper.

När en differentierad cell sedan delar sig, bibehålls genuttrycket i dottercellerna, så kallad epigenetisk nedärvning. Epigenetiska mekanismer påverkas av faktorer såsom ålder, kemikalier, droger och diet.

Det finns många sätt för kroppen att tysta eller förstärka en gen. Det som är spännande med epigenetiken är att förändringarna är ärftliga, men går att påverka under livets gång.

Epigenetiken är ett av många system som kroppen har för att styra generna. Dessa system överlappar varandra.

Överkalixstudien

Fetma och överdrivet ätande är förknippat med en rad sjukdomar, där ibland hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. I studien undersökte man den generations-överskridande effekten av föräldrars kostvanor, på barnens risk för att drabbas av dessa sjukdomar. Genom att titta på förekomsten av dessa sjukdomar hos tre generationer i Överkalix, födda runt förra sekelskiftet, kontra tillgången på mat, (som var skiftande och ofta dålig), kunde man konstatera att personer, vars föräldrar, far- och morföräldrar hade svultit under uppväxten, hade en mer än halverad risk än övriga. Man märkte även av en könsbunden koppling i det att män påverkades mer av sina fäder och kvinnor av sina mödrar.

Referens

Cardiovascular and diabetes mortality determined by nutrition during parents' and grandparents' slow growth period, G Kaati, L O Bygren and S Edvinsson

European journal of human genetics, nov 2002, vol 10, num 11

Länk: nature.com

Av Björnen 21 aug 2012 09:06